Svenska Synonymer
Välj en ordbok

Synonymer till vinge

Vad betyder vinge?

<

Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

Hur används ordet vinge?

  1. Snart sitter fågeln på sin pinne igen med näbben under vänster vinge och sover.

    Orsaken var en skada på vänster vinge som uppstod redan vid uppskjutningen och som innebar att skyddet mot hettan vid återinträde var avsevärt försvagat.

    Fast grundkonceptet med en flygande vinge är betydligt äldre än så.

    Två anställda träffades av hagel liksom en vinge på ett flygplan.

<

Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.

Historik för vinge

  1. vinge = fornsvenska, även: flygel, svenska dialekt också väng(e) = danska vinge, jämför fornisländska o. fornnorska vǽngr, norska veng o. vengja, ett speciellt nordiskt ord (engelska wing är lån från nordiska spr.), av urgermanska *wǣinga(n)-, till urindoeuropeiska roten (a)u̯ē, blåsa och dylikt, se för övrigt vaja o. vind. — Nyhögtyska schwinge hör till svinga; fittich är besläktat med fjäder o. forngrekiska pterón latin āla med axel 2. Om det likbetyd. nyhögtyska flügel se flygel.
<

Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.

Mina sökningar

    Dagens namnsdag

    Disa

    Fornnordiskt namn med betydelsen gudinna. Kortform Desideria och Hjördis, även av namn med suffixet -dis.

    Hjördis

    Isländskt namn bestående av betydelseelementen svärd och gudinna: svärdets gudinna.

    Mest sökta