Visar resultat för tunga, menade du tung?
Synonymer till tunga
Synonymer till tunga
Vad betyder tunga?
- ett rörligt organ i munhålan, säte för smaklökarna, viktigt talorgan;
symbol för tal eller språk i många uttryck(et): ha en vass, giftig, len etcetera tunga;
bita sig i tungan avbryta sig (för att inte säga något olämpligt);
ha något på tungan inte riktigt komma på (ett ord);
hålla tungan rätt i mun gå försiktigt till väga;
tala med kluven tunga tala falskt, bedrägligt, säga ett och mena ett annat - föremål som påminner om en tunga: tonalstrande blad på vissa blåsinstrument;
flik på örlogsflagga;
långsmal udde;
visare på en balansvåg;
tungan på vågen (bildlig betydelse) det avgörande eller utslagsgivande || -n;
tungor
- ett rörligt organ i munhålan, säte för smaklökarna, viktigt talorgan;
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Nästkommande ord
tunga i sammansättningar
tunga i ordbok från 1870
Källa: "Svenska språkets synonymer" av A.F. Dalin. Utgiven 1870.
Vissa ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media.
Historik för tunga
- 1. tunga = fornsvenska, fornisländska o. fornnorska, fornsaxiska = danska tunge, gotiska tuggô, fornsaxiska tunga, fornhögtyska zunga (nyhögtyska zunge), anglosaxiska tunge (engelska tongue), av urgermanska *tungōn f., liksom nästan alla kroppsdelsbeteckningar av indoeuropeiska ursprung, motsvarande urindoeuropeiska *dn̥ghu̯ā i flat. dingua (varav latin lingua genom anslutning till lingere, slicka, jämför de nedan anförda fallen; annorlunda, men säkert felaktigt Schrijnen KZ 46: 378: l- av dl-); jämför fornslaviska językŭ (av urindoeuropeiska *n̥g̑hū-ko-; alltså utan d-), litauiska lëzùvis (för *įzùvis, av *n̥g̑h-; med bortfallet d o. senare anslutning till lëziù, slickar), iriska ligur o. armen. lezu (med motsvarande ombildning eller kanske självständigt uppkomna), ävensom de mycket oklara sanskrit jihvā, juhū, avestiska hizvā, hizū. Alltså tidigt utsatt för ombildningar av samma slag som flera andra indoeuropeiska kroppsdelsnamn såsom orden för 'huvud', 'mjälte', 'öga'. — Med avseende på n-stamsbildningen i kroppsdelsnamn jämför t. ex. bringa, haka, lunga ävensom de under tumme uppräknade orden. — I fornsvenska o. fornisländska o. fornnorska även utvecklat till betydelse 'språk', jämför latin lingua detsamma (> franska langue och så vidare, med avledning language, av *linguāticum). — Med avseende på betydelse 'landtunga' (möjligen redan i fornsvenska) jämför nyhögtyska landzunge o. latin lingua (franska langue) ävensom det obesl. forngrekiska glō̃ssa i samma betydelse Jämför likn. överförda användning av kroppsdelsbeteckningar under hals, huvud, kap, Kinna, Kvarken, mynning, näs, rygg, ås 2. — Som fisknamn se tunga 2. — I växtnamn, t. ex. hundtunga, Cynoglossum, o. oxtunga, Anchusa, efter bladens form. Latiniseringen Cynoglossum (egentligen forngrekiska) betyder ävenledes 'hundtunga'. — Grekiskan har för 'tunga' en speciell beteckning, det nyssnämnda glō̃ssa (= glosa, se d. o.). — Att den indoeuropeiska beteckningen för 'tunga'är femininum (liksom för 'fot' mask.), medan benämningarna på t. ex. 'hjärta', 'lever' (latin jecur osv.), 'ben(kota)' (latin os och så vidare) ha neutralt kön, beror säkerligen med Meillet därpå, att den förra var ett 'aktivt' organ o. därför personifierades, medan 'hjärta' och så vidare räknades till de passiva. — Tungomålstalande, i anslutning till Nya testam., Ap.-g. 2: 3, 4 o. 1 Kor. 14: 2 f. — Tungspene, i äldre svenska även -spän(e), -spänn(e) (kvar i dial.), fornsvenska tungospini (spyne), jämte äldre svenska tungspån, till avljudsformen medellågtyska spōne av äldre spone; se för övrigt spene. Den allmänna nordiska beteckningen var annars fornsvenska drypil, svenska dialekt dröpel, norska drypel, danska drøbel, drøvel, förminskningsord till fornsvenska dropi, droppe, liksom latin ūvula detsamma till ūva, druva, eller nyhögtyska zäpfchen till zapf(en), tapp; jämför likbetyd. forngrekiska bálanos, egentligen: ollon.
- 2. tunga, fiskn., solea = norska tunga, holländska tong, nyhögtyska zunge, efter formen; jämför likbetyd. spanska lenguado, till lengua, tunga. Ofta i sammansättning sjötunga.
- 3. tunga, börda, se under tung.
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
Mina sökningar
Dagens namnsdag
Angelika
Latinskt namn som betyder änglalik.
Angela
Italienskt namn som betyder ängel. Även en kortform av det latinska namnet Angelika: änglalik.
Besläktade namn: Angelina
Mest söktaföregående vecka
Hur böjs tunga?
| singular | plural | |||
|---|---|---|---|---|
| obestämd form | bestämd form | obestämd form | bestämd form | |
| nominativ | en tunga | tungan | tungor | tungorna |
| genitiv | en tungas | tungans | tungors | tungornas |
| oböjligt |
|---|
| tunga |