Svenska Synonymer
Välj en ordbok

Synonymer till tröst

Vad betyder tröst?

<

Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

Hur används ordet tröst?

  1. Men det är en klen tröst för förlorare.

    En tröst för alla som har besvär med pollen i östra Sverige är att säsongen där tros bli lindrigare än vanligt.

    Och där ute i cyberspace kan de ju också få stöd och tröst av likasinnade.

    Finansminister Anders Borg hoppas fortfarande på branschvisa uppgörelser som tröst i stället för den önskade trepartsöverenskommelsen med LO och Svenskt Näringsliv.

    Inte mycket till tröst för oss utlänningar.

<

Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.

tröst i ordbok från 1870

  • Betydelse: Genom bibringade skäl verkadt lugn eller lugnare sinnesstämning i bedröfvelse; äfven hvad som verkar lugnande i sorg, oro, bekymmer.

    Synonymer: hugsvalelse

<

Källa: "Svenska språkets synonymer" av A.F. Dalin. Utgiven 1870.
Vissa ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media.

Historik för tröst

  1. tröst = fornsvenska f.: förtröstan, trygghet, hugnad, tröst, motsvarande fornisländska o. fornnorska traust n., förtröstan, äldre danska trøst, fornsaxiska, fornhögtyska trôst m., tröst (nyhögtyska trost), av urgermanska *trausta-; jämför avledning gotiska trausti n., överenskommelse. Härtill även adjektiv tröst it. ex. var tröst (högtidl. o. i poesi), fornsvenska tröster, trygg, frimodig, pålitlig = fornisländska o. fornnorska traustr, pålitlig, äldre danska trøst, frimodig; — ävensom verbet trösta, i nysv. vanligen motsvarande nyhögtyska trösten, stundom även: förtrösta på, lita på, t. ex. trösta på sina krafter, dialekt o. i dialektfärgat språk också: våga, drista sig (hos Dalin 1853 som 'pop.'), fornsvenska trösta i samma betydelse = fornisländska o. fornnorska treysta, danska trøste (sig til), förtro sig till, trøste trösta, fornsaxiska trôstian, trösta, fornhögtyska trôsten (nyhögtyska trösten); av urgermanska *traustian. Egentligen: göra trygg, ingiva förtröstan eller mod; jämför t. ex. gamla bibelövers., 1 Tessal. 3: 2: 'styrka och trösta eder i edra tro'; med den nuvarande betyd.-skiftningen från uttryck som 'trösta någon i hans sorg, bekymmer'. Till urindoeuropeiska drou i forngrekiska droón (neutr.), fast (se för övrigt tro). Med avseende på avledning st jämför det möjligen besläktat npers. durušt, hård, av urindoeuropeiska *dru-sth-. Jämför trust. — Beträffande konjugationsväxlingen tröste (kvar i dialekt o. långt in på 1700-t.) o. tröstade se under törsta. — Gotiskan har i betydelse 'trösta, uppmuntra' i stället det ej säkert tolkade þrafstjan o. i betydelse 'trösta, smeka, vänligt tilltala' gaþlaihan, motsvarande fornsaxiska flêhon, smeka, smickra, nyhögtyska flehen, ivrigt bedja, jämför fornisländska o. fornnorska flár (av *flaiha-), listig, falsk.
<

Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.

Mina sökningar

    Dagens namnsdag

    Inget namn

    Mest sökta

      Hur böjs tröst?

      substantiv
      singular
      obestämd formbestämd form
      nominativen trösttrösten
      genitiven tröstströstens