Svenska Synonymer
Välj en ordbok


Synonymer till snabb

Vad betyder snabb?

<

Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010

Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.

Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.

Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.

||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.

Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla

Hur används ordet snabb?

  1. Och enligt Kitagawa så borde man inte vara för snabb med att peka finger.

    En snabb blick på någons kontoutdrag ger insyn i personens hela liv.

    Men bara de troskyldiga hade kunnat vänta sig en snabb övergång till demokrati i arabvärlden.

    Fast telefoni krymper i snabb takt och det pressar teleoperatörernas lönsamhet.

    Så länge Lena Ek inte lyckats visa att hon gör vad hon kan för en snabb lösning av avgiftsfrågan borde hon ligga mycket lågt om miljöböterna.

<

Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.

Historik för snabb

  1. snabb, 1619, 1639 (i modern betyd.), med intensivisk konsonantförlängning, sannolikt till stammen i medelhögtyska snaben, skynda (väl = snaben, snappa; se snappa). Parallellform: äldre nysvenska snapp Rudbeck = svenska dialekt o. norska (där även: knapp, trång), vilken förhåller sig till snabb som t, ex. snoppa till snubba och så vidare Möjligen besläktat med snäv, där samma bet}7d.-växling uppträder. - Under senare hälften av 1600-t. o. den första av 1700-t. tycks snabb huvudsakligen brukas om kunskaper, minne o. intelligens: skicklig ('i Logicis' osv.), läraktig o. d.
<

Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.

Mina sökningar

    Dagens namnsdag

    Virginia

    Latinskt namn som betyder jungfru.

    Mest sökta

      Hur böjs snabb?

      adjektiv
      positiven snabb
      ett snabbt
      den|det|de snabba
      komparativen|ett|den|det|de snabbare
      superlativär snabbast
      den|det|de snabbaste