Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Och varje gång ett nytt avtal ska tecknas har samhället nödgats backa i sina kulturpolitiska ambitioner för att locka en motsträvig men likväl lysten filmbransch till förhandlingsbordet.
Han såg dessutom lysten ut och man visste inte om han ville rädda liv eller föra sin forskningskarriär framåt.
Däremot gillar jag hur Thydell låter Noras skrift växla mellan att vara en accessoar som markerar tillhörighet och en lysten lek med ett språk hon ännu inte äger fullt ut.
Han såg att den glittrande blicken var både lysten och medlidsam.
Och så kastar han en lysten blick på den lokala kvällstidningen som ligger framför honom och basunerar ut en ny mutaffär bland politiker.
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
Tysk kortform av latinska Maximilian, som är en kombination av namnen Maximus, den störste, och Aemilianus.
Ett latinskt namn som är en kombination av namnen Maximus, den störste, och Aemilianus. Kejsarnamn i tysk-romerska riket.
| positiv | en lysten |
|---|---|
| ett lystet | |
| den|det|de lystna | |
| komparativ | en|ett|den|det|de lystnare |
| superlativ | är lystnast |
| den|det|de lystnaste |
