Synonymer till folk
- landsmän, nation, folkslag, nationalitet, stam; befolkning, invånare, medborgare
- allmänheten, gemene man; underlydande, tjänstefolk, allmoge, personal
- människor, personer, män
Synonymer till folk
Vad betyder folk?
- människor som hör ihop, språkligt, kulturellt eller politiskt, nation, stam, etnisk grupp
- folket medborgarna, speciellt de 'lägre' samhällsklasserna
- (något ålderdomligt ord) underlydande, tjänstefolk: godsets folk
- människor i allmänhet: det var mycket folk på festen, vad ska folk säga?;
bildade, hyfsade människor: uppföra sig som folk || -et;
pl. (endast till f. 1) =, best. pl. -en
Bygger på Bonniers svenska ordbok av Peter A. Sjögren, Iréne Györki och Sten Malmström, 10:e upplagan 2010
Om det rör sig om två olika ord med samma stavning så markeras detta med en skiljelinje, se t ex ”negativ”.
Uttal skrivs alltid inom klamrar [-]. Ibland ligger uttalet i texten men oftast under rubriken ”Hur uttalas?”.
Streck under bokstav innebär att det är där betoningen på ordet ska ligga.
||-tecken markerar att böjningsändelse följer. Ändelserna ska läggas direkt till uppslagsordet: ”ring … || ‑en; -ar” ska uttydas: ”(en) ring bestämd form singularis ringen, obestämd form pluralis ringar”. Om uppslagsordet ändrar form vid en viss böjning, skrivs hela ordet eller åtminstone stammen om, t.ex. ”jätte -n; jättar”, ”överförd ‑fört.” Ord som slutar på –are är dock undantagna från denna regel.
Det finns en del inkonsekvenser på det här området, orsakade av sparsamhet med utrymme i boken, i det här fallet att inte sätta ut identiska böjningsuppgifter flera gånger i en artikel. Regeln i de allra flesta fall är att en punkt ”ärver” böjning uppåt i texten, d v s om det ligger en böjning under punkt 2 men ingen under punkt 1 så gäller punkt 2:s böjning för båda, men regeln är alltså inte 100-procentig.
Mer innehåll nedan
Fortsätt scrolla
Nästkommande ord
Liknande ord till folk
folk i sammansättningar
Hur används ordet folk?
Vi svenskar är ett folk som inte gärna uttrycker känslor i onödan.
Det handlar bland annat om en konjunktur som gör att folk inte har råd med nöjen i samma utsträckning samtidigt som det har kommit fler och fler festivaler.
Debattörerna framför därmed den utdaterade uppfattningen att problemen för folk i prekariatet beror på att de är ouppfostrade.
Det låter inte som något annat än som ett råd från den oförstående medelklassen som inte kan begripa hur folk kan vilja vara på ett annat sätt än de själva.
En del i förklaringen kan enligt Skatteverket vara att folk försöker flytta fram gränserna för avdrag som ligger lite i gråzoner.
Det handlar också om att tro på att folk är beredda att betala för att gå på damfotboll.
Här vill inte folk som har ett val bo.
Arrangören berättar att polisen som kom bad folk att lämna platsen och körde sedan i väg.
För folk som arbetar mot barnpornografi är det svårt att avgöra om barnen bor i Sverige.
Men när vi kom ut till många av de byarna var det folk som visste vem han var.
Not: Ordklasser och siffror hänvisar till synonymordboken överst. Exempelmeningarna kommer i huvudsak från svenska dagstidningar, tidskrifter, romaner, wikipedia och SVT.
folk i ordbok från 1870
Historik för folk
- folk = fornsvenska, fornisländska o. fornnorska, danska, fornsaxiska, fornhögtyska (nyhögtyska volk), anglosaxiska (folc), eng.; i förnspr. ofta: krigarskara; av urgermanska *fulka-; från urgermanska språk: litauiska pulkas m., skara, fornslaviska plŭkŭ, krigarskara, av urindoeuropeiska *pl̥go-; sannolikt besläktat med latin populus, folk (reduplicerad bildning: *po-pel-os), plēbēs, plēbs o. forngrekiska plē̃lhos, mängd (*plē-dh-), till urindoeuropeiska roten pelē, fylla, vara full, vartill svenska full. Äldst alltså: mängd. Jämför för övrigt bland annat Uhlenbeck PBB 26: 310. Jämför fylka, fylke ävensom plebej, populär o. pöbel. — Andra urgermanska ord för 'folk' äro fornisländska o. fornnorska ljǫðr och så vidare, jämför nyhögtyska leute (av ovisst urspr.; se luden), o. den allmänt spridda, tydligen samindoeur. beteckning, som ingår i fornisländska o. fornnorska þjǫð, gotiska þiuda och så vidare (se tysk).
Not: Texten bygger på "Svensk etymologisk ordbok" av Elof Hellquist. Utgiven 1922. Ändringar har gjorts för denna digitala utgåva av Sinovum Media. Fel förekommer på grund av maskinell inläsning av texten.
Namn relaterade till folk
- Klas
Svensk och tysk kortform av det grekiska namnet Nikolaus som betyder seger och folk.
Namnsdag: 7 juli - Nils
Svensk kortform av det grekiska namnet Nikolaus, som består av betydelseelementen seger och folk.
Namnsdag: 8 oktober - Niklas
Nyare variant av det grekiska namnet Nikolaus som består av betydelseelementen seger och folk.
Namnsdag: 6 december - Nikolaus
Grekiskt namns om består av betydelseelementen seger och folk.
Namnsdag: 6 december - Abraham
Hebreiskt namn som betyder fader till många eller folkets fader.
Namnsdag: 18 december
Mina sökningar
Dagens namnsdag
Inget namn
Mest söktaföregående vecka
Hur böjs folk?
| singular | plural | |||
|---|---|---|---|---|
| obestämd form | bestämd form | obestämd form | bestämd form | |
| nominativ | ett folk | folket | folk | folken |
| genitiv | ett folks | folkets | folks | folkens |